Advokat utesluten ur Advokatsamfundet

Den 18 februari beslöt Advokatsamfundets Disciplinnämnd att utesluta en advokat ur samfundet. Beslutet gick i omedelbar verkställighet. Advokaten ifråga hade i hovrätten dömts för anstiftan till misshandel, skadegörelse och ofredande. Nämndens beslut blev  offentligt idag.

Nämndens bedömning och beslut

Av utredningen framgår att PL den 21 augusti 2014 förordnades till offentlig försvarare för SG som då var misstänkt för bland annat försök till mord och att SG senare häktades för detta. Vidare framgår att huvudförhandling i målet mot SG hölls i slutet av september 2014 och att tingsrätten meddelade dom den 7 oktober 2014 varvid SG dömdes för bland annat grovt vapenbrott och medhjälp till grovt olaga hot till fängelse åtta månader. Häktningen av SG hävdes i samband med huvudförhandlingen. PL överklagade domen mot SG den 28 oktober 2014.

Av PLs egna uppgifter framgår vidare att PLs i ärendet aktuella telefonsamtal med SG ägde rum på kvällen den 11 oktober 2014 då PL fortfarande var offentlig försvarare för SG och att han i anledning av försvararuppdraget talat med SG i telefon tidigare samma dag. Även om kontakten togs på PLs fritid måste PL när han kontaktade SG och involverade honom, med hänsyn till omständigheterna, anses ha handlat inom ramen för advokatverksamheten.

Hovrätten fann i sin lagakraftvunna dom det styrkt att PL i samtalet med SG uppmanat denne att komma till platsen och utöva våld mot ungdomar som fanns i närheten. Detta ledde till att SG och ytterligare en person i taxi begav sig till platsen och vid ankomsten misshandlade tre av ungdomarna. För bland annat detta dömdes SG för misshandel till fängelse och PL för anstiftan till misshandeln. Varken vad som förekommit vid PLs personliga inställelse inför nämnden eller utredningen i övrigt ger nämnden anledning att göra någon annan bedömning av PLs agerande än vad hovrättens dom utvisar.

Genom vad PL sålunda dömts för har han i sin verksamhet uppsåtligen gjort orätt. Varken vad PL framfört rörande sina personliga problem av olika slag eller vad som i övrigt framkommit medför att omständigheterna kan anses mildrande.

Nämnden beslutar därför att utesluta PL ur Advokatsamfundet
en¬ligt 8 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken.

Nämnden förordnar att beslutet genast skall verkställas.

PL får överklaga beslutet om uteslutning hos Högsta domstolen. Vill PL överklaga beslutet, skall han inom fyra veckor från den dag han erhöll del därav till Advokatsamfundet inkomma med överklagande.

Jag har tidigare på denna blogg skrivit om gränserna för Advokatsamfundets tillsyn. Den är, med undantag för om en advokat gjort sig skyldig till oredlighet (ekonomisk brottslighet), begränsad till vad som förekommer inom advokatverksamheten.

Skatteverket handlar uppsåtligen i strid med Kammarrättens dom

Skatteverket beskriver på sin hemsida under rubriken ”Delägarprogram i konsultföretag” den organisationsform som det alldeles övervägande antalet advokatbyråer, liksom revisionsbyråer tillämpar – som skatteupplägg. Detta är felaktigt. Organisationsformen med flera delägare som samtidigt verkar i rörelsen har tillämpats i flera decennier. Som regel betalar inte nytillträdande delägare mer än ett på förhand bestämt kvotvärde för att bli delägare. Och på motsvarande sätt ersätts frånträdande delägare enligt samma principer. Det brukar kallas ”naken in och naken ut”. Skälen till denna sedan länge tillämpade organisationsstruktur är flera.

Advokatbyråer och revisionsbyråer är inte kapitalintensiva verksamheter. Finansieringsbehovet är begränsat. Vidare är tanken att unga begåvade personer ska kunna bli delägare även om de saknar privat förmögenhet. Så har systemet fungerat ända sedan jag började på advokatbyrå på 1970-talet och dessförinnan. Denna organisationsform saknar varje samband med den vid var tid gällande skattelagstiftningen.

Detta hindrade emellertid inte Skatteverket att 2012 inleda skatteprocess mot revisorer och revisionsbolag i syfte att åstadkomma att nytillträdande delägare skulle beskattas för mervärdet av aktierna, enligt en såväl ologisk som obegriplig metod. Nu bar det sig dock inte bättre än att Kammarrätten i dom den 22 december 2014 (mål nr 701-702-14) ogillade denna Skatteverkets talan. Detta hindrar emellertid inte Skatteverket från att alltjämt fortsätta att beskriva organisationsformen som ett skumt skatteupplägg.

Advokatsamfundet och FAR skrev i anledning av detta ett brev till Skatteverkets generaldirektör. Vi krävde att myndigheten i första hand tar bort den felaktiga informationen och i andra hand, såvida Skatteverket, oaktat Kammarrättens dom, vidhåller sin ståndpunkt och önskar få frågan om värdering av aktier i fåmansföretag ytterligare prövad i domstol, att detta redovisas på annat sätt och då lämpligen under ”värdering av förmåner”.

Vårt brev föranledde Skatteverket att i svar meddela att myndigheten enligt lag har en serviceskyldighet, vilket enligt verkets uppfattning bland annat ska leda till att “det ska var lätt att göra rätt och svårt att göra fel”. Vidare upplystes i brevet att Skatteverket publicerar information under rubriken “skatteupplägg”, som bedöms som felaktig och kommer att ifrågasättas. Med skatteupplägg avses enligt brevskrivarna ”upplägg som medför otillåtet skatteundandragande.” Genom tillhandahållandet av denna information ”kan medborgare och företag undvika onödiga kontroller och efterföljande processer” hävdas det i svaret.

När det gäller det uppgivna upplägget benämnt ”Delägarprogram i konsultföretag” beskrivs detta som överlåtelser av aktier till anställda till pris under marknadsvärdet och som därför leder till ett otillåtet skatteundandragande”. Budskapet uppges vara att låta domstolarna ånyo pröva frågan.

Detta förhållningssätt är enligt min mening inte godtagbart. Det är inte heller förenligt med myndigheternas objektivitetsplikt. Myndigheter ska inte driva politik. De ska tillämpa lag och lojalt följa lagakraftvunna domar. Att därtill kvälja lagakraftvunnen skattedom kan inte anses vara förenligt med ansvarsfull myndighetsutövning. När Skatteverket trotsar Kammarrättens avgörande och felaktigt pekar ut tusentals personer som skyldiga till otillåtet skatteundandragande är detta allvarligt. Lika allvarligt är det att Skatteverket indirekt genom hot försöker påverka revisorer och advokater att inte tillämpa en vedertagen och av Kammarrätten gillad organisationsform under förespegling om den uttalade risken för en utdragen och dyr skatteprocess.

Kanske något som JO borde ta sig en titt på!