Snart är det dags för Europaparlamentsvalet 2014. Den 25 maj ska vi välja de 20 svenska EU-parlamentariker som ska representera Sverige under de närmaste åren. Det finns goda skäl att tro att såväl extremhögern som dess motsvarighet på vänstersidan röner framgångar. En ökad Europaskepsis är därmed också att vänta. Detta kommer med stor sannolikhet att leda till ökade svårigheter när det gäller ny lagstiftning. En sak är säker. Förutsebarheten kommer inte att öka.
Inför dessa mindre tilltalande utsikter har Europaparlamentet arbetat intensivt i syfte att under nuvarande mandatperiod driva igenom en rad lagstiftningsprojekt och att besluta om viktiga resolutioner.
Den kanske största segern för advokater är den nyligen beslutade resolutionen om massövervakningen. Den fick stöd av 554 ledamöter mot 78 nejröster och 60 nedlagda röster. Rapporten understryker det angelägna i att advokaters tystnadsplikt ska upprätthållas och skyddas från övervakning. Man framhåller att intrång i klientens rätt att konfidentiellt kommunicera med sin advokat inte är förenligt med rätten till en rättvis rättegång, rätten till juridisk rådgivning och ”access to justice”.
Resolutionen föreslår också en europeisk digital habeas corpus i syfte att skydda grundläggande rättigheter i en digitaliserad värld. Man lämnar åtta förslag, däribland skydd för det s.k. klientprivilegiet. Frågan om advokaters tystnadsplikt har ju på ett dramatiskt sätt aktualiserats genom den av Edward Snowden avslöjade övervakningen.
American Bar Association tillskrev nyligen den amerikanska underrättelsetjänsten, NSA. Brevet föranleddes av uppgifter att en amerikansk advokatbyrå, som företrädde en utländsk regering i känsliga handelsfrågor, utsatts för avlyssning av en utländsk säkerhetstjänst, som därefter överlämnat informationen till NSA. ABA krävde svar från NSA. Det kom efter 20 dagar. Myndigheten försäkrade då att man i allt respekterade klientprivilegiet. Jag undrar om FRA skulle svara på motsvarande sätt om Advokatsamfundet uttryckt oro över att advokaters tystnadsplikt inte upprätthålls.
Vad gäller den svenska regeringens förhållningssätt i integritetsskyddsfrågor kan det i detta sammanhang vara värt nämna att regeringen ännu inte har svarat på vårt brev angående den anmärkningsvärda handläggningen av utseende av integritetsskyddsombud i Försvarsunderrättelsedomstolen. Regeringen har dock efter att Advokatsamfundet tillskrev konstitutionsutskottet, numera förordnat de av samfundet föreslagna advokaterna. Det oaktat är det inträffade anmärkningsvärt.
Europaparlamentet kritiserar i sin resolution Sverige p.g.a. FRAs nära samarbete med NSA. Sverige uppmanas att tillsammans med Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Polen bringa klarhet i anklagelserna om delaktighet i massövervakningen och dess förenlighet med EU-lagstiftningen. Man skulle önska information från regeringen huruvida den inlett detta arbete och vilka direktiv som i så fall har lämnats? En reaktion från statsministern, utrikesministern eller justitieministern vore på sin plats. Tystnaden sänker sig. Möjligen är detta signifikativt för vad många misstänker vara ett alltför långtgående och oredovisat samarbete med främmande makt.
Europaparlamentet hotar nu, till följd av vad som framkommit genom Snowdens avslöjanden, med att inte godkänna det handelsavtal som förhandlas med USA. Parlamentets godkännande är nämligen nödvändigt för att handelsavtalet ska träda ikraft. Man kräver också frysning av det s.k. Swiftavtalet genom vilket EUs medlemsstater givit USA insyn i européers banköverföringar. Parlamentet kräver vidare en europeisk s.k. molntjänst och ett skyddsprogram för visselblåsare.
Europaparlamentet har en viktig uppgift att fylla. Det har tillagts nya och utökade maktbefogenheter. Därför är det viktigt att vi engagerar oss i valet till Europaparlamentet. Med Sveriges tjugo mandat kan vi påverka och därigenom stärka demokratin och den demokratiska rättsstaten. Det är mer angeläget än på mycket länge.
Anne Ramberg 