Nu är det tydligen dags igen att vinna kortsiktiga politiska poänger i en allvarlig samhällsfråga. Det finns skäl att invända såväl mot formen som innehållet i Moderatledarens utspel i anledning av den senaste tidens dödsskjutningar. Kristersson argumenterade konfrontativt och upphetsat i gårdagens Agenda. Han krävde handling inte utredning. Nu är det så, vilket Kristersson borde känna till, att vi har en viss ordning för hur ny lagstiftning kommer till. Detta är reglerat i något som kallas regeringsformen, det vill säga Sveriges grundlag. Det finns goda skäl för att ny lagstiftning ska beredas på visst sätt. Detta utgör ett skydd för att de rättsstatliga principer som vårt samhälle vilar på upprätthålls. Om detta har det tidigare rått stor enighet i Sveriges riksdag.
När det sedan gäller de återkommande förslagen på införande av anonyma vittnen och så kallade kronvittnen finns mycket att säga.
Skälen för att införa anonyma vittnen uppges vara att människor inte vågar vittna. På vad sätt införandet av anonyma vittnen skulle göra det mer tilltalande att vittna är oklart. Det är inte osannolikt att det anonyma vittnet i många fall kan identifieras av den misstänkte förövaren, särskilt när det handlar om gängkriminalitet. Till detta kommer att så länge det saknas ett realistiskt vittnesskydd kommer oviljan att vittna i stor omfattning att kvarstå, med eller utan anonyma vittnen. I själva verket kan anonyma vittnen komma att leda till ytterligare våld när felaktiga rykten sprids om vem som är personen bakom det anonyma vittnet.
Anonyma vittnen som innebär att den tilltalade inte vet vem som utpekar honom som skyldig för att ha begått en kriminell gärning är inte förenligt med de rättssäkerhetskrav som kan uppställas i en demokratisk rättsstat. Möjlighet måste finnas att korsförhöra ett vittne för att domstolen ska kunna bedöma vittnets trovärdighet och tillförlitligheten i dennes berättelse. Att hävda att anonyma vittnen bara ska få finnas vid de allra grövsta brotten är ett ohållbart resonemang. Varför ska kvalitén på bevisnigen vara lägre vid misstanke om allvarlig brottslighet? Det borde möjligen vara tvärt om.
Övertron på att lagstiftning kan lösa de betydande problem som finns i vissa områden med en utbredd och grov brottslighet synes vara utbredd. Problemen kräver dock helt andra åtgärder som i förts hand tar sikte på sociala faktorer.
Jag hoppas att de samtal som inrikesministern bjöd in till kan leda till att de politiska partierna tar ett gemensamt ansvar för denna allvarliga fråga och lämnar partipolitiken åt sidan. Populistiska utspel av den karaktär som det tidigare statsbärande partiet gjorde igår skadar tilltron till politiker i allmänhet.
Anne Ramberg 