#medvilkenrätt

Uppropet #medvilkenrätt bland kvinnor inom juristbranschen berör många olika yrkesgrupper, däribland advokatkåren. I uppropet i SvD den 14 november redovisades  djupt förnedrande berättelser från kvinnor som trakasserats av advokater. Dessa innefattar allt från olämpliga kommentarer till sexuella ofredanden.

Advokatsamfundet publicerade samma dag ett uttalade på hemsidan:

” Med anledning av Metoo-uppropet för juristbranschen gör Advokatsamfundet följande uttalande. I uppropet vittnar en stor mängd kvinnor om trakasserier de utsatts för på advokatbyråer och andra juristarbetsplatser.

Som vi sett hända i andra branscher kommer det säkerligen att leda till att ännu fler kvinnor vågar träda fram och ge sin bild. Det är viktigt att så sker.

Det är mycket angeläget att advokatbyråerna med full kraft verkar för att denna typ av oacceptabla beteenden upphör.

Primärt är det advokatbyråerna som arbetsgivare som måste vidta åtgärder. Men även för Advokatsamfundet finns det anledning att agera. Vi kommer initialt att genomföra en enkätundersökning och dessutom ta upp frågan inom ramen för den fortlöpande dialog som vi har med advokatbyråerna”.

Advokatkåren sysselsätter nästan 8000 advokater och biträdande jurister. Dessa hade alla, redan innan uppropet, mottagit en anonym enkät, som bland annat innehöll frågor om förekomsten av sexuella trakasserier och negativ särbehandling på grund av kön. Resultatet av denna undersökning och den fördjupade enkät som skickades ut i omedelbar anslutning till uppropet #medvilkenrätt kommer att redovisas i tidskriften Advokaten i januarinumret.

Jag har i anledning av uppropet, inbjudit de femton största advokatbyråerna, med vilka vi har en kontinuerlig diskussion om aktuella yrkesfrågor, till samråd på måndag den 4 december. Den nu uppmärksammade kampanjen är en fråga av stor betydelse för alla inom advokatyrket. Det handlar om att advokatbyrån ska vara en trygg, professionellt och etiskt högtstående arbetsplats, som attraherar och behåller de bästa talangerna inom yrket. Det är en självklarhet att ingen kvinna eller man oavsett arbetsuppgift ska diskrimineras i någon form på sin arbetsplats. Det är ytterst en arbetsmiljöfråga. För att nå framgång krävs ett starkt och gott ledarskap. I det sammanhanget finns skäl att understryka att många advokatbyråer sedan länge arbetar aktivt med denna typ av frågor. Man har genomtänkta system och metoder i syfte att fånga upp trakasserier av olika slag. Men, svaren på vår enkät antyder att det finns ett stort mörkertal som kräver ytterligare åtgärder. Dessa saker och vad Advokatsamfundet kan göra ska vi prata med byråerna om.

Jag har också kallat till ett extra Hildamöte samma eftermiddag den 4 december. Då kommer ett trettiotal av landets kvinnliga chefer inom rättsväsendet, förvaltningen och advokatkåren att diskutera vad vi kan göra inom ramen för den verksamhet som Hilda sedan tolv år bedriver i det uttalade syftet att stärka kvinnor i sin yrkesroll. Under de år som Hilda verkat har vi genomfört omfattande mentorskapsprogram, ett mycket stort antal seminarier om ledarskap, liksom en årlig ledarskapskonferens. Tusentals är de unga kvinnor som medverkat.

Advokatsamfundets huvudstyrelse kommer att behandla frågan vid sitt sammanträde den 8 december.

Det finns skäl att snarast återkomma i denna angelägna fråga.

 

 

 

 

Gratulationer till Finland 100 år

I år firar Finland 100 år som fritt land. I anledning därav inbjöd Finlands justitieminister Antti Häkkänen till ett endagsseminarium på temat Finland 100 år och rättsstaten. Jag hade förmånen att få medverka i en mycket namnkunnig panel bland annat tillsammans med kommissionären för rättsliga frågor, konsumentfrågor och jämställdhet Věra Jourová, samt Finlands och Estlands justitieministrar, under rubriken Judicial Systems, Rule of Law and Economic Growth. Det är ett angeläget ämne, inte minst i ljuset av den synnerligen allvarliga utveckling, som äger rum inom vissa medlemsländer inom EU. Ungern och Polen utmärker sig. Men de är inte ensamma. Slovakien och andra länder uppvisar också olycksbådande tendenser. Demokratin och rättsstaten är i grunden hotad. Minnet är uppenbarligen mycket kort.

En sak som det rådde enighet om var behovet av att engagera civilsamhället. Jag tror också att det är nödvändigt att inte samtalet om demokrati, parlamentarism och rättsstatliga frågor stannar hos en liten grupp inom rättsväsendet, medier och den politiska världen. Som den svenska regeringsformen stadgar utgår all offentlig makt från folket.

Det räcker dock inte att regeringsformen fastslår denna grundläggande demokratiska princip. Folket måste också känna att de förtroendevalda politiker som representerar folket också för deras talan. Detta kan förefalla självklart. Men, om folket inte vet sitt eget bästa – hur gör man då? Brexit och det amerikanska presidentvalet är två färska och omtumlande exempel på när folkets röst fått allvarliga konsekvenser för demokratin, rättsstaten och mänskliga rättigheter. Populistiska krafter i USA, Storbritannien, Ungern och Polen vädjar framgångsrikt till de missnöjdas skara. Så också i Sverige. När folkets röst ställs mot, vad vissa uppfattar som en elit, hjälper inte sakliga argument. Dessa är sedan länge förlorade. Då uppstår en farlig situation. Då är demokratin i dess äkta form i fara.

Min övertygelse är att alla goda krafter måste samverka för att återvinna demokratin. Vi måste gemensamt få med det civila samhället i den rättsstatliga och konstitutionella diskussionen. Vi som är jurister, journalister eller politiker har ett särskilt ansvar. Vi måste tillsammans informera och utbilda människor i deras rättigheter, som bara den demokratiska rättsstaten kan skydda. Människor måste förstå vad en demokratisk rättsstat är. Vi behöver börja tidigt, redan i skolan.

Det berörde när kommissionären Věra Jourová och Estlands justitieminister Urmas Reinsalu delade med sig av sina personliga erfarenheter från att växa upp i totalitära kommunistregimer. Man önskar att fler får del av deras och andras berättelser.