EU:s ledare har efter långa förhandlingar enats om ett unikt räddningspaket hänförligt till följderna av Corona pandemin och en budgetram för åren 2021–2027. Detta måste betecknas som en stor framgång för samarbetet inom EU och för EU:s framtid. Alla europeiska ledare förefaller också märkbart nöjda med resultatet.
Man brukar säga att efter en bra förhandling ska alla vara lika missnöjda. Det är också en rättvisande bild av vad en förhandling normalt innebär. Nämligen, att alla parter inte kan få igenom alla sina krav. Då är det inte en förhandling. Alla måste avstå från något. När alla länders företrädare, Ungerns och Polens alldeles särskilt, nu istället ger uttryck för seger finns skäl att se upp.
Överenskommelsen, eller som den kallas ”de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet ” upptar 68 sidor text med en kortare inledning följt av rubriker som NEXT GENERATION EU, DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN FÖR 2021–2027, ÖVERGÅNG, NÄSTA STEG.Därefter följer en bilaga innehållande rubrikerna HORISONTELLA FRÅGOR, UTGIFTER,SAMMANHÅLLNING, RESILIENS OCH VÄRDEN, NATURRESURSER OCH MILJÖ, MIGRATION OCH GRÄNSFÖRVALTNING, SÄKERHET OCH FÖRSVAR, GRANNLÄNDER OCH OMVÄRLDEN, EUROPEISK OFFENTLIG FÖRVALTNING, INKOMSTER.
Man hade på goda grunder kunnat förvänta sig en rubrik benämnd RÄTTSSTATEN. Men det fann uppenbarligen inte de 27 ledarna för unionens medlemmar nödvändigt. Sverige uppgavs dock intill igår kväll förorda ett krav på att respekten för rättsstatliga principer ska upprätthållas som villkor för mottagande av bidrag och stöd. Detta krav har synbarligen inte beaktats i överenskommelsen. Jag förstår inte hur statsministern kan hävda motsatsen.
Begreppet rättsstat nämns endast vid två tillfällen i bilagan till överenskommelsen. I punkten A24 under rubriken DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN FÖR 2021–2027 stadgas att;
”Unionens ekonomiska intressen ska skyddas i enlighet med de allmänna principerna i unionsfördragen, särskilt värdena i artikel 2 i EU-fördraget.
Europeiska rådet framhåller vikten av att unionens ekonomiska intressen skyddas. Europeiska rådet framhåller vikten av att rättsstatsprincipen respekteras”.
Detta upprepas ordagrant i punkten 22 under rubriken HORISONTELLA FRÅGOR följt av punkten 23 som stadgar:
”Mot bakgrund av detta kommer en villkorsordning att inrättas för att skydda budgeten och NEXT GENERATION EU. I detta sammanhang kommer kommissionen att föreslå åtgärder vid överträdelser, som ska antas av rådet med kvalificerad majoritet.
Europeiska rådet kommer att återkomma till frågan inom kort”.
Man kan konstatera att det enligt överenskommelsen är unionens ekonomiska intressen som ska skyddas med hänvisning till artikel 2 i EU-fördraget. Där stadgas: ”Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män”. Överenskommelsen rimmar i denna del illa med fördraget.
EU:s ledare har genom överenskommelsen i realiteten sopat rättsstaten under mattan. Det finns idag inte några villkor eller någon reglering som anvisar konsekvenserna vid överträdelse av artikel 2 i EU-fördraget. Ungern och Polen har tillåtits bestämma. Jag förstår att de utropar sig som segrare.
Med all respekt för statsministerns goda vilja, krävs det mer när man förhandlar med oseriösa parter. Då kan man inte sopa problemen under mattan och tro att de ska lösa sig. Jag ser fram emot Europeiska rådets återkommande. Jag hoppas att statsministerns tolkning av överenskommelsen kommer att infrias. Dessvärre känner jag inte någon tillförsikt härvidlag. Och, det kan väl inte vara så att de förfaranden som kommissionen inlett mot Ungern och Polen kommer att dras tillbaka? I bästa fall har jag fel.
Anne Ramberg 