Polen – en rättsstat i förfall

 

Utvecklingen i Polen är ytterst allvarlig. Inte bara för Polen, utan likväl för hela EU och EES. Polen var tillsammans med Ungern ett gott exempel på hur ett land, efter år av kommunism, framgångsrikt ansträngt sig för att bygga upp en demokratisk rättsstat från grunden. Detta gäller inte minst organisationen av rättsväsendet och då särskilt värnet om oberoende domstolar liksom oberoende advokater.

Under tvåtusentalet har emellertid en tydlig förskjutning ägt rum från demokratiska rättsstatliga ideal mot ett populistiskt och auktoritärt samhällsbygge där grundvalen för vad vi brukar kalla ett rättssamhälle systematiskt har undergrävts.

Det började med advokaterna. Redan 2007 skrev jag ett brev till dåvarande statssekreteraren i Justitiedepartementet för att uppmärksamma den politiska ledningen på den redan då mycket allvarliga utvecklingen i Polen, som på olika sätt anmärkningsvärt försökte inskränkta advokaternas oberoende och tystnadsplikt. Vissa av de mer exotiska förslagen drevs då inte igenom, men orosmolnen tenderar att återkomma i olika förklädnader.

Nu har Polen ånyo utmärkt sig genom de lagförslag som presenterades häromdagen. Ett av dem avser lagstiftningen som reglererar landets högsta domstol, Act on the Supreme Court. Ett annat avser Act of the National Council of the Judiciary och det tredje avser Law on the Common Courts Organization.

Lagändringarna fråntar domarna och domstolarna inflytandet över domstolsorganisationen och utnämningarna.

Förslagen innefattar bland annat att alla nu sittande justitieråd i landets högsta domstol avskedas, med verkan från den dag lagen träder i kraft. Vidare fastslås att uppdraget som ordföranden i domstolen ska upphöra när domstolens första, den nu sittande ordföranden, uppnår 65 års ålder, något som infaller i november innevarande år. Justitieministern ska efter eget skön bestämma vilka av de övriga domarna som ska få kvartstå i tjänst. Justitieministern ska också vara den som ska fastställa domstolens organisation och arbetsformer.

De nya domarna i landets högsta domstol kommer i framtiden i realiteten att utses av politiker. I vart fall kommer inflytandet vara tillräckligt starkt för att man inte kommer kunna tala om ett oberoende domstolsväsende. Den nuvarande nämnden, Judicial Council, som utser domare i Polens högsta domstol, består idag av domare. I fortsättningen kommer Judicial Council att delas in i två avdelningar, en med 15 ledamöter som ska vara domare men utsedda av parlamentet och en med sex ledamöter med representanter från parlamentet, regeringen, statschefen jämte ordförande i högsta domstolen och ordföranden i den högsta förvaltningsdomstolen. Alla förslag från de femton domarna måste godkännas av avdelningen med de andra sex. Den politiska makten kommer därigenom att få ett avgörande inflytande vid utnämningen av nya domare. Högsta domstolen har en betydelsefull roll i Polen. Domstolen har bland annat en kontrollfunktion gentemot lägre domstolar. Domstolen kan utfärda bindande tolkningsföreskrifter för de lägre domstolarna. Domstolen fungerar även som kontrollmakt vid val av president och parlamentsledamöter. Domstolen lämnar också synpunkter på nya lagförslag.

När det sedan gäller utnämning och uppsägning av domstolschefer överförs enligt förslagen denna makt direkt till justieministern, som när som helst kommer att kunna säga upp en domstolschef – under dennes mandattid!

De föreslagna lagändringarna strider inte bara mot internationella konventioner, utan likväl mot Polens konstitution. Polen ska nämligen enligt denna vara en demokratisk rättsstat. De åtgärder som nu föreslås strider dock mot de grundläggande krav som erfordras för att en rättsstat  ska föreligga. Oberoende domstolar och opartiska domare är hörnstenar i en rättsstat. De aktuella förslagen innebär att Polens domstolar inte längre kommer att vara oavhängiga och att integriteten hos Polens domare på goda grunder kommer att ifrågasättas. Det finns mycket goda skäl varför en ordinarie domare utses med fullmakt och i princip är oavsättlig. Det utgör det yttersta skyddet mot politiskt maktmissbruk och för att den enskildes fri – och rättigheter upprätthålls.

Rätten till att få sin sak prövad av en oberoende domstol är en grundpelare i den europeiska rättighetsstadgan. Vad som nu äger rum i Polen kan därför få långtgående konsekvenser. Inte bara för Polen utan för hela den europeiska unionen. Effekterna är i detta skede svåra att förutse. En risk är att polska domar inte kommer att erkännas inom EU. En möjlighet skulle vara att kommissionen tillämpar artikel 7 i fördraget mot Polen, med den yttersta konsekvensen att landet förlorar sin rösträtt. Denna möjlighet har tidigare aldrig använts och lär inte användas nu heller. För att kunna vidta denna åtgärd krävs enighet bland EUs medlemsländer. Ungerns premiärminister Orban har redan deklarerat att han inte avser att medverka härtill.

Den europeiska unionen bygger på tanken att medlemsländerna ska erkänna varandras rättsordningar. Effekterna av detta är mycket långtgående och förutsätter ett visst mått av harmonisering, samt en minsta gemensam nämnare som uppfyller vissa minimikrav när det gäller rättssäkerhet. Svenska medborgare som riskerar att få en arresteringsorder utfärdad mot sig från en polsk åklagare bör känna oro. Sverige är, i likhet med övriga medlemsländer,  nämligen skyldigt att överlämna envar till ett annat EU land, utan någon som helst materiell prövning förutsatt att arresteringsordern i formell mening är korrekt utfärdad. Något, som inte känns alldeles bekvämt i dessa tider.

Utvecklingen i länder som Turkiet, Ungern och Polen bekräftar dessvärre att demokrati, inte ens om den är förenad med god lagstiftning och starka institutioner, ensamt utgör en garanti för bibehållandet av en rättsstat. Populistiska och främlingsfientliga politiker i majoritet, om än mycket svag, kan alltid framlägga och genomdriva odemokratiska förslag. Det bör även vi i Sverige ha i åtanke.

Jag  föreslår läsning av ordförandenas i Sveriges högsta domstolar justitieråden Mats Melin och Stefan Lindskog artikel i Svensk juristtidning om behovet av att stärka domstolarnas oberoende http://svjt.se/svjt/2017/345

 

 

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.