Om behovet att reformera nämndemannainstitutet

Nämndemannainstitutet såsom det är konstruerat i dag innebär att domarmakten inte uppfattas som helt fristående från den politiska makten. Trots den i dag till viss del fria rekryteringskvoten, innebär systemet en onödig politisering. Systemet med uttalat partipolitiska bindningar kan i förlängningen leda till rättsosäkerhet och ett rubbat medborgerligt förtroende inte bara för den enskilda rättsprocessen, utan även för det svenska rättssystemet i stort. Sverigedemokraternas plats i riksdagen har illustrerat detta problem.

Ett förändrat valförfarande är nödvändigt. Det kan administreras genom länsstyrelsernas försorg, vilket väl skulle motsvara kravet på rikstäckning, politiskt oberoende beslutsprocess och en ökad legitimitet för nämndemannauppdraget. Detta skulle kunna kompletteras med en möjlighet för de politiska partierna tillsammans med ickepolitiska organisationer och föreningar att nominera kandidater, för beslut av de opolitiska länsstyrelserna. Ett sådant till stor del ”avpolitiserat” rekryteringsförfarande med bibehållen kvalitetssäkring, skulle sannolikt öka uppdragets attraktivitet. Härigenom skulle dessutom förutsättningar finnas för att i större utsträckning utse yngre och medelålders nämndemän, i syfte att sänka den i dag alltför höga medelåldern bland nämndemännen.

Domstolen måste också kunna entlediga en nämndeman som genom att begå brott eller på annat sätt har visat sig uppenbart olämplig för uppdraget. Likaså måste nämndemän som är föremål för ett ärende om entledigande eller i övrigt uppvisar ett beteende eller tillstånd som bedöms skada allmänhetens förtroende för rättskipningen, kunna stängas av.

Ett exempel på när nämndemän har ansetts, och även fortsättningsvis bör anses, uppenbart olämpliga för uppdraget är då de har begått allvarliga brott eller ger uttryck för invandrarfientliga åsikter eller fientliga åsikter om andra minoritetsgrupper (till följd av etnicitet, sexuell läggning, kön, handikapp, etc.), liksom andra former av extrema åsikter.

En nämndeman och tillika företrädare för Sverigedemokraterna som anser att mångkultur och islamisering är grunden till Anders Behring Breiviks massmord i Norge, bör t.ex. inte få fortsätta sitt uppdrag. En sådan person är inte lämplig att verka som domare. Nämndemännens främsta uppgift är att ge legitimitet till domstolsprocessen. Eftersom nämndemännen, precis som de lagfarna domarna, ska utgöra garanter för att domstolarna värnar rättsordningen i ett öppet och demokratiskt samhälle, ska rättens ledamöter inte företräda diskriminerande och extrema åsikter. Detsamma får anses gälla personer som begått brott som inte är av mindre allvarlig art.

Det finns dock också en stor mängd fall genom åren där nämndemän under sitt uppdrag har agerat på ett felaktigt, olämpligt eller av andra orsaker förtroendeskadligt sätt, som inte ansetts vara av sådan art att det föranlett några disciplinära åtgärder. I flera fall har nämndemän exempelvis visat på bristande kunskaper i fråga om vad som får avslöjas offentligt av det som framkommit under förhandling eller vad som förevarit vid överläggning till dom eller beslut. Detta gäller såväl i förhållande till massmedia som till allmänheten i övrigt. Det har under lång tid även funnits en inte sällan förekommande problematik kring ”slumrande” och sovande nämndemän, som i flera fall har lett till att förhandlingar har fått tas om, och i andra fall har inneburit att avgörande fattats utan att rätten varit domför.

Även om dessa typer av felaktigt och olämpligt agerande är hänförliga till den specifika individen och inte till nämndemannasystemet i sig, innebär också de ett stort problem för legitimiteten och allmänhetens förtroende för rättskipningen. Åtgärder måste omedelbart vidtas för att ytterligare och så långt som möjligt minimera riskerna för att olämpliga personer rekryteras och att nämndemän agerar felaktigt eller olämpligt.  I fråga om nödvändigheten att identifiera sådana personer som inte är lämpliga för uppdrag som nämndeman, kan detta ske exempelvis genom intervjuförfaranden och krav på inlämnande av belastningsregister, liksom andra former av sedvanlig ”anställningskontroll”.

För det fall det ska finnas ett fortsatt nämndemannasystem, måste ersättningsvillkoren för nämndemännen förbättras avsevärt. Detta kan ske genom en höjning av det i dag gällande sammanträdesarvodet på normalt 500 kr per sammanträdesdag, genom förbättrade ersättningsvillkor för inkomstbortfall och barntillsyn, liksom höjd reseersättning och traktamente.

 

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Om behovet att reformera nämndemannainstitutet

  1. aimbert1 skriver:

    Anne,

    Jag håller med om att det politiska urvalet i nämndemannasystemet är fullkomligt misslyckat. Hela nämndemannasystemet borde i min mening avskaffas, men det är en annan diskussion. Däremot vänder jag mig mot din argumentation för avpolitiseringen. Kritiken borde bestå av att politiska uppfattningar inte är lämpliga att ta med sig in i tingsrätten, men består istället av att VISSA poltiska åsikter inte passar din uppfattning och då inte är välkomna. Jag hoppas att Advokatsamfundet inte ställer sig bakom dina oerhört klumpiga uttalanden.

    MVH
    Advokaten

  2. Ping: I förlängningen blir det väldigt intressant « Toklandet

  3. lassekolja skriver:

    Bästa Anne! Jag saknar helt juridisk utbildning men har stor respekt för juridiken. Jag förstår inte Din märkliga uppfattning om just Sverigedemokrater. Om den är grundad på de fördomar som sprids av media kan jag ha viss förståelse men vill gärna tro att Dina uppfattningar har stabilare grund än så. Om Du menar att Miljöpartister är olämpliga i miljömål, Vänsterpatrtister är olämpliga i mål, som handlar om ekonomisk brottslighet, o.s.v. då kan jag t.o.m. delvis instämma med Dig. Jag utgår ifrån att anledningen till gällande representativa system är att det helt enkelt är det minst dåliga.
    Betr. nämndemän, som begått brott eller åtminstone avtjänat ett straff skulle ju det även, på sätt och vis, kunna ses som en merit. En nämndeman som är invandrarfientlig är naturligtvis mer olämplig att sitta i en migrationsdomstol än en, som enbart är kritisk till den förda invandringspolitiken. Enl. mig är en Miljöpartist lika olämplig. Båda är extrémer!
    Betr. Anders Behring Breivik, det är ju han själv som förklarar sitt vansinnesdåd med att han avskyr ”mångkultur och islamisering”. Jag utgår ifrån att Du Anne, inte vill ersätta SveaRikesLag med sharia!? Det vill inte Sverigedemokraterna heller.
    För övrigt instämmer jag med Dig betr. meritförfarande vid anställning. Är pensionär men som f.d. åkeriägare har jag enbart änställt genom personliga kontakter, eftersom ansvarslöshet kan bli ödesdigert i den branschen. Förhoppningsvis kommer även fortsättningsvis ”alla nämndemän vara lika mycket värda”, som det ju brukar heta i andra sammanhang.
    (Vore tacksam för bemötande, svar eller kommentar till: larschrister@live.se !)

Kommentarsfältet är stängt.