Om nödvändigheten av opolitiska domare

Svea hovrätts beslut att undanröja Södertälje tingsrätts dom är en seger för rättsstatliga principer. Det är ett uttryck för att domarna har den höga integritet som utgör förutsättningen för domstolarnas oberoende och legitimitet. Hovrätten har i ett välformulerat beslut förhållit sig till frågan om jäv förelegat för en av nämndemännen i målet, utan att ta otillbörlig hänsyn till de minst sagt dramatiska konsekvenser som beslutet i flera hänseenden föranleder. Heder åt Svea hovrätt.

Hovrättens beslut illustrerar behovet av att ordföranden i målet på ett tydligare sätt än vad som är fallet idag ges möjlighet att försäkra sig om att jäv inte föreligger hos den enskilde nämndemannen. Det bygger dock på att denne såväl förstår, som talar sanning. Om en nämndeman som den i Södertäljemålet inte ens förstår att det föreligger jäv, då är det minst sagt problematiskt. Om nämndemännen ska vara kvar i lägre instans så måste en bättre kontrollmekanism införas.

Nämndemännen har en lång tradition i Sverige. Argumenten för nämndemannainstitutet brukar vara att nämndemännen utgör en garant för att domarna inte avviker alltför mycket från värderingarna i samhället och det allmänna rättsmedvetandet. Nämndemännen anses också bidra till att upprätthålla förtroendet för rättsväsendet bland annat genom att de tillgodoser medborgarnas intresse av insyn i dömandet.

I sin domarroll har nämndemännen att hantera betydande mänskliga och ekonomiska värden. Nämndemannauppdraget ska därför fullgöras på ett aktivt sätt av personer som har ett socialt engagemang och som är aktiva i samhällslivet. För att nämndemännens medverkan skall kunna uppfattas som ett legitimt inslag i dömandet fordras såväl engagemang som tillräckliga kunskaper.

Sedan den 1 april 1999 är det lagmännen vid tingsrätterna respektive förvaltningsrätterna samt hovrätterna och kammarrätterna som, efter samråd med Domstolsverket, skall svara för att nämndemännen får introduktionsutbildning och regelbunden information. Betydelsen av erfarenhet och relevanta kunskaper hos nämndemännen får inte underskattas. Stor uppmärksamhet i introduktionsutbildningen måste ägnas åt nämndemännens roll som domare och därmed sammanhängande domaretiska frågeställningar.

I dag finns runt 9 000 verksamma nämndemän i de svenska domstolarna. De utses av kommun- och landstingsfullmäktige, efter nomineringar från de politiska partierna. De nominerade måste inte vara politiskt aktiva eller partimedlemmar, även om de i praktiken nästan alltid är det. Det nuvarande valsystemet innebär att personer utan partipolitisk bakgrund inte kommer i fråga för nämndemannauppdrag i samma utsträckning som personer med sådan bakgrund.

Advokatsamfundet har länge haft invändningar mot det nuvarande politiska valsystemet. Det har inte kunnat tillhandahålla nämndemän som på ett tillfredsställande sätt representerar befolkningens sammansättning när det främst gäller ålder och etniskt ursprung. Nämndemannauppdraget är inte och ska inte heller vara ett partipolitiskt kommunalt förtroendeuppdrag. Ett förändrat valförfarande, krävs för att ge ökad legitimitet åt nämndemannauppdraget. Ett ”avpolitiserat” valförfarande skulle sannolikt också öka uppdragets attraktivitet.

I en demokratisk rättsstat ska domstolarna stå obundna. Den omständigheten att väljarna i demokratiska val bestämt att Sverigedemokraterna ska komma in i riksdagen illustrerar systemets brister. Folket röstar och stiftar genom sina riksdagsmän lagar i riksdagen. Men folket ska inte genom sina folkvalda döma i domstolar. Det ska oberoende och opartiska domare göra. Efter att ha uttalat mig i denna fråga i Rapport har jag på ett synnerligen obehagligt och konkret sätt blivit bekräftad i min ståndpunkt.

Södertäljemålet har enligt uppgifter i media redan kostat staten över tvåhundra miljoner kronor. Ojämförligt stora resurser har satsats. Många vittnen och målsäganden har upplevt starkt obehag. Dessa förhörspersoner ska nu tvingas att ånyo genomgå pressande förhör av åklagare och advokater. De dömda ska istället för att få sin sak prövad i andra instans genomgå en förnyad prövning i tingsrätten och därtill vara fortsatt häktade. Vad detta i realiteten innebär är svårt att överblicka. Hovrätten som i detta beslut endast bestod av juristdomare gjorde vad den skulle. Hade den gjort det om majoriteten hade bestått av politiskt utsedda nämndemän? Jag tror inte det.

 

Annonser
Det här inlägget postades i Rättssäkerhet. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Om nödvändigheten av opolitiska domare

  1. Ping: I förlängningen blir det väldigt intressant « Toklandet

  2. Väl skrivet. Att Sverigedemokraterna får inflytande i våra domstolar är väl inte huvudproblemet, utan snarare ett exempel på vad systemet med politiskt tillsatta nämndemän för med sig, även om många säkert håller med om att just representanter från rasistiska missnöjespartier är speciellt olämpliga som nämndepersoner.

    Huvudpoängen med blogginlägget är som jag tolkar det att politiskt tillsatta nämndepersoner inte utgör ett bra gränssnitt av befolkningen, och kanske inte heller ger allmänheten den insyn i rättsskipningen som var meningen, då medlemmarna i de politiska partierna blir både allt färre och allt äldre.

    Låt oss därför strunta i indignationen från Sverigedemokraterna och fundera över hur vettiga och representativa nämndemännen borde tillsättas (om vi nu ska ha nämndemän över huvud taget), istället för genom partimedlemskap?

  3. Thoralf Alfsson skriver:

    Hur ser du då på domare och advokater som röstar på Sverigedemokraterna? Skall de fråntas sina ämbeten?

  4. Jag är inte jurist men t o m jag förstår att advokatssamfundets ordförande inte kan uttala sig om att nämndemän från Sverigedemokraterna är olämpliga p g a att partiets värdering är fel. Anne Ramberg må personligen ogilla SD och deras politik men kan inte i egenskap av ordförande för advokatsamfundet säga att ett demokratiskt riksdagsparti ”har fel värdering för att få tillsätta nämndemän”. Så länge ett parti är demokratiskt inröstat av svenska folket och inte bryter mot någon lag, t ex hets mot folkgrupp eller dylikt, så kan man i egenskap av ordförande för advokatsamfundet inte ha synpunkter på den av partiet förda politiken.

    Vem ska avgöra vem som har rätt värderingar, ska t ex vänsterpartiet i så fall få ha nämndemän, ett parti som av många förknippas med kommunistiskt förtryck?

    Detta uttalnde som Anne Ramberg gjorde i svt nyligen måste få någon form av konsekvens för henne. Jag blev mycket illa berörd och fick en otäck känsla av att delar av Sveriges rättsväsende faktiskt rör sig mot någon form av åsiktsförtyck och kanske t o m diktatur.

  5. lassekolja skriver:

    Jag är helt överrens med Dig att demokratiskt beslutade regler skall följas. Att ”Södertäljerättegången” måste tas om är en självklar konsekvens av att primärt nämndemannaskapets rutiner brustit och sekundärt att reglerna efterlevs.
    Vad jag undrar över är vad exakt i Sverigedemokraternas partiprogram, är det som får Dig att ifrågasätta just Sverigedemokratiska nämndemän. Jag tackar på förhand för ett korrekt svar och förutsätter att Du inte enbart bygger Ditt ställningstagande på alla fördomar utan substans, som just SD dagligen är utsatt för! (Fördomar om SD brukar blomstra när adekvata argument saknas.)
    Har under många år sett Dig som en korrekt, stark, kompetent och värdig representant för Ditt ”skrå” men igår solkades denna min bild av Dig!?!

Kommentarsfältet är stängt.