Generell tredjemansrevision oproportionelig pga advokatsekretessen

Högsta förvaltningsdomstolen har idag i det s.k. SEB – målet (mål nr 7066-10) fastslagit att ”Skatteverkets beslut om generell tredjemansrevision, med hänsyn till den vikt som måste tillmätas den enskildes möjlighet att i skydd av advokaters tystnadsplikt söka råd och biträde, får anses oproportionerliga eftersom det saknats effektiva möjligheter att från granskning undanta uppgifter om vad advokaters klientuppdrag avser. Revisionsbesluten har därför inte kunnat läggas till grund för ett beslut om föreläggande vid vite. Underinstansernas beslut att döma ut vitet ska därför undanröjas”.

Advokatsamfundet har i flera sammanhang påtalat att bestämmelserna om tredjemansrevision bör upphävas. Det finns tungt vägande skäl att ur integritets- och rättssäkerhetssynpunkt avskaffa tredjemansrevisionen. Och det gäller särskilt s.k. generella tredjemansrevisioner. Ur ett advokatperspektiv är den generella tredjemansrevisionen ett särskilt stort problem när det gäller advokats tystnadsplikt. Detta framgår inte minst av det aktuella SEB-målet som Högsta Förvaltningsdomstolen nu avgjort.

Skatteförfarandeutredningen har i sitt betänkande ansett att bestämmelserna om tredjemansrevision bör föras över till skatteförfarandelagen utan att de ändras i sak. Advokatsamfundet har i sitt remissyttrande kritiserat utredningens förslag. I sammanhanget bör också nämnas att Lagrådet i sitt yttrande den 21 juni 2011 är kritiskt till att denna fråga inte är föremål för behandling i lagrådsremissen Skatteförfarandet. Lagrådet anför följande. ”Högst anmärkningsvärt är att remissen inte innehåller något förslag om hur man avser att komma till rätta med de allmänt kritiserade effekterna av tredjemansrevision……”

Regeringen anför i propositionen Skatteförfarandet (prop. 2010/2011:165) att tredjemansrevision är ett mycket viktigt kontrollverktyg och därför bör möjligheten till tredjemansrevision finnas kvar. Regeringen anser dock att det finns skäl att utreda utformningen av bestämmelserna för att ytterligare stärka rättssäkerheten.

Det är självklart positivt att regeringen vill utreda rättssäkerheten vid tredjemansrevision, men medan vi väntar på att frågan ska utredas vidare ges Skatteverket en fortsatt möjlighet att självständigt samla in uppgifter som skall användas för kontroll av annan än den som revideras (tredje man), t.ex. för att granska uppgifter om enskilda som förvaras hos banker och Internetleverantörer. Det rör sig ofta om mycket stora mängder information.

Skatteverket beslöt under sommaren 2006 att granska ett stort antal advokaters, juristers och andra rådgivares klientmedelskonton hos SEB. Revisionen och uppgiftsinhämtandet avsåg bankens tjänster med anknytning till klientmedelskonton och transaktioner gjorda på sådana konton under 2005. Sedan SEB glädjande nog meddelat att man inte ämnade medverka frivilligt vid revisionen förelade Skatteverket banken vid vite att inkomma med begärt material. SEB inkom inte heller då med de efterfrågade handlingarna inom den utsatta tidsfristen. Skatteverket hemställde då att länsrätten skulle utdöma vite om 1 kr. Länsrätten biföll Skatteverkets ansökan.

Länsrätten konstaterade endast mycket kort i domen att den tystnadsplikt som gäller för advokater inte gäller för banken och att advokatsekretessen inte heller kan åberopas av banken. Advokatsamfundet gav inför ansökan om prövningstillstånd till Kammarrätten in en omfattande skrift utvisande varför Advokatsamfundet ansåg att länsrättens bedömning var felaktig. Kammarrätten beslutade senare i dom den 4 november 2010 att avslå SEB:s överklagande.

Banksystemet med dess i lag stadgade banksekretess gör det inte bara möjligt för advokaten att vända sig till banken för att fullgöra sin lagstadgade skyldighet att hålla klientmedel avskilda, utan det utgör i själva verket det enda möjliga tillvägagångssättet anvisat av såväl lagstiftaren, som det advokatetiska regelverket. Advokater har en skyldighet att hålla klientmedlen åtskilda och att sätta in erhållna redovisningsmedel samt värdepapper på klientmedelskonton hos bank. Samfundet har framhållit att advokaten, som genom sin lagstadgade skyldighet att hålla klientens medel avskilda anlitat banken och av den erhållit klientmedelskonton för detta syfte, inte kan anses ha avhänt sig besittningen av uppgifter om, eller i klientmedelskontona, varför advokatsekretessen kvarstår. Detta har också Högsta förvaltningsdomstolen i dagens dom glädjande nog tagit fasta på.

Skatteverkets uppgivna syfte med revisionen på SEB, att få möjlighet att skaffa bättre kunskap om klientmedelskontonas allmänna funktion och användning och att därtill finna ut om dessa konton används i oegentligt syfte, kan enligt Advokatsamfundets mening inte uppfattas på något annat sätt än en s.k. fisketur. Förfarandet är av uppenbara skäl kritiserat för att inte uppfylla kravet på rättssäkerhet och anses vara onödigt integritetskränkande, vilket utgjorde bakgrunden till att möjligheten för skattemyndigheterna att besluta om tredjemansrevision slopades i början av1990-talet av den tidigare borgerliga regeringen. I detta sammanhang vill jag framhålla Lagrådets kritiska uttalande (prop. 1987/88:65 s. 120) i samband med att möjlighet till generell tredjemansrevision infördes. Lagrådet pekade då på skyddet mot husrannsakan och liknande intrång i 2 kap. 12 § regeringsformen och underströk vikten av att revisionsinstitutet ges en klar och tydlig utformning samt att tillämpningen av reglerna präglas av restriktivitet och urskillning.

Det kan i sammanhanget noteras att tredjemansrevisioner är otillåtna i närliggande länder som exempelvis Norge, Tyskland och Storbritannien. Kritik  har även riktats mot tredjemansrevision från rättsvetenskapligt håll (Hultqvist i Advokaten, nr 5 2008, Årgång 74 samt Höglund som förespråkar ett avskaffande av tredjemansrevision i Taxeringsrevision – ur ett rättssäkerhetsperspektiv, Jure Förlag, 2008, s. 371-380). Frågan om avskaffande av tredjemansrevisionsinstitutet har också väckts från riksdagshåll (se Motion 2008/09:Sk394 samt skriftliga frågor 2008/09:328 och 2009/10:209).

Det kan också framhållas att bruket av elektroniska betalnings- och kommunikationsmedel har ökat avsevärt sedan tredjemansrevision återinfördes mot slutet av 1990-talet. I dagens läge kan en persons privata levnadsvanor i princip helt och hållet kartläggas genom att ta del av de uppgifter som finns tillgängliga hos tredje män såsom banker, kreditkortsinstitut samt leverantörer av Internet och telefoni. Att, utan att misstanke om brott föreligger, ge en undersökande myndighet den fria tillgång till sådana uppgifter på det sätt som nuvarande regler om tredjemansrevision i praktiken innebär, förefaller enlig min mening inte vara förenligt med en rimlig integritetsskydds- och rättsäkerhetsnivå för den enskilde. Vad som är påfallande olustigt är att generella tredjemansrevisioner vidtas trots att det saknas misstanke om brott. Det är som på den gamla goda Bevissäkringslagens tid där det stadgades att ” denna lag är tillämplig även vid misstanke om brott”.

Den massinhämtning av information som Skatteverket tillåts ägna sig åt reser många frågor. I själva verket kan generella tredjemansrevisioner liknas vid hemliga tvångsmedel och borde behandlas som sådana. Där omges besluten av en rad rättssäkerhetsåtgärder i form av offentliga ombud, krav på domstolsprövning och framförallt krav på skälig misstanke om brott. Genom ett beslut den 4 mars 2010 (NJA 2010 s. 122) har HD fastslagit att inte ens i fall där advokaten tillsammans med sin klient är misstänkt för brott kan advokatsekretessen genombrytas utöver vad som framgår av frågeförbudet i rättegångsbalken och beslagsreglerna. För detta krävs att det stadgas fängelse i lägst två år.

Advokatsamfundet har hela tiden hävdat att tredjemansrevision i allmänhet, enligt proportionalitetsprincipen får anses förutsätta att revisionen i fråga om art, styrka, räckvidd och varaktighet står i rimlig proportion till vad som står att vinna med åtgärden. Dagens dom bekräftar proportionalitetsprincipens betydelse.  Där fastslås att avsaknaden av ett effektivt rättsskydd för upprätthållandet av klientens intresse av konfidentialitet gör beslutet om tredjemansrevision oproportionerligt. Dagens dom är viktig.

Läs domen http://www.advokatsamfundet.se/Documents/Advokatsamfundet_sv/Nyheter/HFS%20dom%207066-10.pdf

 

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.