Två tillrättalägganden

Med anledning av kommentarer i dagens media vill jag framföra två saker.

För det första vill jag tillbakavisa den kritik som framförts mot mig och mot samfundet för att mina uttalanden i kungadebatten inte behandlades på samfundets årsmöte igår. Det bör då framhållas att det står öppet för alla ledamöter att delta och att det gått mycket bra att oanmält ta upp frågan. Claes Borgström och andra kritiker hade anmält sig för deltagande. De valde att inte komma. Ordföranden berörde frågan i sitt huvudanförande. Han uttryckte då stöd för mig. Ingen annan valde att ta upp saken. Frågan blev därför inte föremål för debatt.  Mot den bakgrunden är det förvånande att man i efterhand framför kritik mot den demokratiska processen och öppenheten inom samfundet.

När det sedan gäller vad jag har sagt vill jag åter framföra att jag inte gjort några generella uttalanden om kriminellas trovärdighet i allmänhet. Mina uttalanden måste givetvis sättas in i sin kontext. Vad jag har gjort är att jag har understrukit vikten av att oskyldighetspresumtionen tillämpas även när det gäller kungen. I en situation när kungens verklighetsbeskrivning står i motsats till vad en utpressningsdömd person påstår bör kungens ståndpunkt äga företräde intill dess det föreligger rimlig bevisning till stöd för motsatsen. Denna självklara rättsprincip borde stödjas av alla. Detta handlar inte om ”att svassa för kungen”. Det handlar om grundläggande principer i en rättsstat. Det borde alla inse. Särskilt brottmålsadvokater.

13 reaktioner till “Två tillrättalägganden

  1. Om jag hade en egen blogg-sida där jag uttryckte mina åsikter med min arbetsgivares ”logga” i titeln så hade jag fått sparken. Oavsett vad jag skrev i bloggen. Det de vill ha framfört sköter de helst själva.
    Så olika faller ödets lotter i min värld.

  2. Varför inte spela med öppna kort, Anne?
    Hela den här soppan handlar ju inte om pressetik eller vem som sagt vad eller vem man kan eller inte kan lita på. Det handlar om hur du konsekvent använder samfundet som plattform för att torgföra ditt närmast religiösa engagemang för familjen Bernadotte. Hur kommer det sig till exempel att du liknade avslöjandet att Silvias far var medlem i det tyska nazistpartiet vid att man delar ut hugg i ryggen med smutsiga fickknivar? Du reagerar hela tiden på ett sätt som får en sansad observatör att undra varför. Det tillhör intellektuell anständighet att spela med öppna kort och försöka förklara varför man reagerar som man gör. Envar sina egna bevekelsegrunder, men att använda samfundet som plattform på det sätt du har gjort är inte särskilt hedervärt. Det är helt acceptabelt, kanske till och med begripligt med tanke på din familjebakgrund, att du förlorar fattningen när familjen Bernadotte utsätts för den minsta lilla kritik, vi är alla olika, men du kanske skulle göra det kungen inte verkar kunna göra, nämligen skilja på privatliv och arbete?

  3. Madde, om du tänker efter är det just lika inför lagen, som Advokatsamfundet och dess generalsekreterare söker hävda. Läs mitt inlägg ovan, och tänk ett slag till…säger en advokat som inte ingår i något royalistiskt kotteri, utan är mer intresserad av allas inklusive kungens likhet inför lagen och att alla är oskyldiga innan annat är bevisat.

  4. Lika inför lagen – är det något som gäller inom Anne Rambergs samfund? Eller är det skillnad på folk och folk och vilka som får/bör uttala sig och om vem? Jag menar om Kungen säger att något är så måste vi per automatik tro att det defakto är riktigt just för att han är kung. ARs inlägg i nyhetsinslaget är nog en av de pinsammaste man skådat på länge!

  5. Anne,
    Om du och Advokatsamfundets styrelse
    1. inte inser problematiken i att dina uttalanden (oavsett vad du egentligen menade) har skapat en osäkerhet kring vilken människosyn som präglar landets advokatkår
    2. anser att du i det offentliga samtalet ska prioritera att lufta dina privata åsikter, framför att vara ett ansikte utåt för landets samlade advokatkår
    då borde ni avgå hela rasket!!

    Du skriver i din egen blogg om ”skumraskfigurer i samhällets ytterkant”. Oavsett vad man tycker eller tror om mediadrevet i sig så blottar detta en människosyn som inte borde finnas hos någon med din position.
    Du skriver också ”Nu senast har debatten livats upp av en om möjligt ännu bedrövligare hyllningsbok till en numera landsflyktig gangsterkung.” Har du läst boken? Det är nämligen så att de som blir uthängda i den boken inte är kungen, utan kungens vänner, t ex din kompis Anders Lettström. Men jag förstår att du hellre försöker vinkla det till att detta handlar om kritik mot kungen, då får du ju folk på din sida. Din bedömning är väl att det inte är så många som skulle engagera sig i att försvara ”kungens vänner”.

  6. De femtonsgängs kritik är en intellektuell härdsmälta. Om jag eller kungen anklagas för något som förnekas, måste den anklagande bevisa sitt påstående. Att den anklagande tidigare är dömd, sänker förstås dennes trovärdighet. Och som vi vet är det tillåtet med karaktärsbevisning i domstol och i debatt. Vad Ramberg uppgivit är självklarheter och bör stödjas av alla som riskerar bli anklagade, dvs. vi alla!

  7. Nu har du blivit både omtalad och citerad av Expressen igen i ”har-ar-advokaternas-brev-om-anne-ramberg”, värt att notera är avsaknaden av möjligheter att kommentera artikeln.

    Citat
    ”För att ta upp en fråga på fullmäktige behöver man enligt Advokatsamfundets stadgar anmäla saken flera veckor i förväg.
    En sån här historia borde man förstås ta upp ändå. Därför skickade vi, 15 ­advokater, en skrivelse inför styrelsemötet dagen innan, där vi krävde att man skulle diskutera generalsekreterarens roll och fortsatta uppdrag, säger Claes Borgström.”

    Den här ”affären” blir allt märkligare, då enligt uppgift dom mest framträdande kritikerna inte ens dök upp på årsmötet, så min fråga blir, fanns det inte en punkt med övriga frågor på mötet, där nämda skrivelse kunde ha disskuterats?

    Om det fanns en sådan punkt, finns det inte en paragraf i nämda stadgar som påbjuder medlemmarna att inte medvetet agera på sådant sätt att samfundet eller dess medlemmar lider skada?

    Claes Borgström säger vidare att ”det här är det mest pinsamma som har hänt i Advokatsamfundet på 30 år”, och det har han förmodligen helt rätt i.

  8. Hörde Tomas Nilsson på radion. Han pratade bra. Ja, varför kommer man inte och tar upp saken på mötet. Det är kanske lättare att prata med första statsmakten. Där får man säkert mer gehör. Självklart ska kungen omfattas av våra lagar och regler som alla andra.

  9. Mycket bra tillrättalägganden. Att oskyldighetspresumtionen också bör gälla kungen borde väl alla kunna hålla med om. Clas Borgström fick 5 miljoner av våra skattemedel för sitt försvar av Tomas Qvick -Sture Bergvall. När Hannes Råstam fått fram nya fakta i målet som tyder på att Qvick är helt oskyldig uttalar sig Borgström synnerligen kränkande om sin klient i ett tv-program, Qvick bör sitta inne resten av sitt liv enligt Borgström, vars trovärdighet och omdömesförmåga därmed sjönk till botten. Borde han inte fått en prickning eller i alla fall en varning av Advokatsamfundet?

  10. ”I en situation när kungens verklighetsbeskrivning står i motsats till vad en utpressningsdömd person påstår bör kungens ståndpunkt äga företräde intill dess det föreligger rimlig bevisning till stöd för motsatsen”. Dessa ord är oomkullrunkliga för alla svenska medborgare. Givetvis tillstyrker inte alla detta inom en verksamhet som bygger sin profit på att sanningen är underställd bevisföringen.

  11. Nu är ju inte varken ditt, kvällstidningarnas, kungens (?) eller ”maffians” uttalanden förmål för en rättsprocess, alltså är hänvisningarna till bevisvärdering, helt ovidkommande. Istället bör man betrakta ”drevet” ur ett åsikts- och tryckfrihets perspektiv, och då är tidningarna, liksom du helt legitima. Däremot kan man ifrågasätta lämpligheten att du som företrädare av en monopolsorganisation med unik makt uttalar sig i en fråga som rimligen helt ligger utanför organisationens ansvarsområde. Advokatsamfundet är inte dömande varken i tryckfrihetsfrågor eller i vad som är lämpligt för en statschef att göra, eller hur statschefen bör granskas på bästa sätt. I relationen arbetsgivare arbetstagare finns begreppet förtroendesänkande bisyssla. Dina uttalanden tyder på en sammanblandning av dina olika roller och bidrar till att sänka förtroendet för det samfund du är satt att representera. Liksom förövrigt din vän Carl Gustavs påstådda agerande, hans brist på förklaringar, i kombination med bristande möjlighet till verklig granskning (hovet väljer ju själv att förhindra och försvåra verlig djupgående granskning), bidrar till ett sänkt förtroende för ämbetet statschef och för staten Sverige.

Kommentarer är stängda.